BKGB - BK Hjortklövern 2-0. 07/05/2009

Det var en måstematch som talangerna i BKGB stod inför; det var kniven mot strupen, ett kalsonggrepp, en fluorsköljning. Det var nu framtiden skulle avgöras: hopp eller tomhet, mål och mening eller ett planlöst vandrande i en likgiltig korptabell.

På pappret såg det bra ut, en till bredden fylld trupp inklusive tre friska avbytare(något som inte skådats sen våren -02) och om moståndet visste vi inte mycket mer än att de hade en seger tidigare, men detta var nog för att inte hamna i underskattningsfällan. Mycket skulle komma att ske under denna match, men vi har valt att fokusera på Steffes formidabla insats. Först dock en kortare sammanfattning av matchen.

BKGB ställde upp med följande startsjua: I mål Limmet Himself, backpar Pirre och Rolle, Mittfält från vänster Bauda, Pöta, BDABDamma och uppe på sniken Steffe. Yffe, Peter och Rolle (äntligen tillbaka i truppen efter en tids oredovisad frånvaro) värmde till att börja med förtjänstfullt på bänken.

Det positiva: Limmet dirigerade sitt försvar med auktoritet, försvaret sanslöst stabilt, hårda passningar (inga blöta, vilket tidigare varit lite av ett problem), vackra kantbyten med öppnande crossbollar, korta, snabba insparkar (även om det fortfarande blir en och annan lång banan för mycket), hyfsat bra kombinationsspel, mycket vackra bakåtpassar, både snett-inåt i anfall och hem till försvar och Limmet när situationen så krävde (tror inte vi bjöd på en enda målchans), spel på extremt få tillslag, hyfsat med avslut (även om vi tappade en del chanser, vilket dock kan skyllas på den studsiga planen) och inte en enda kontring släpptes till motståndarna tack vare den utarbetade strategin att avsluta alla anfall.

Det mindre positiva: egentligen är väl den enda större invändingen att vi borde hängt in ett par strutar till (dock stor eloge till Hjortklöverns keeper som bjöd på en räcka läckra parader), särskilt med tanke på att BK Hjortklövern fick en man utvisad (en spelare som greps av ett aldrig förr skådat raseri, vilket t.o.m ledde till att han attackerad två andra lag som spelade på planen intill) och att vi drogs ner i ett alldeles för söligt tempo under spel i numerärt överläge.

Men, som ovan aviserats, störst på plan var Steffe. Direkt från Ljungskile, straight out of Mölndal, rätt ut från bunkern: en target player av yppersta världsklass.
Han löpte, tog ner, tog emot, skarvade, höll i boll, släppte bakåt på ett tillslag, dribblade, sköt, nickade, slet, tacklade, ja han gjorde egentligen allt rätt och fick dessutom kröna kvällen med ett mål och en assist (kvällens andra strut kom från Pötas vackert utsträckta vrist, på passning från Super-Steffe).

Trots en tid i vila verkar den gamle vara i bättre form än någonsin förut och hans bultande BKGBhjärta är ett föredöme för oss alla (det verkar som Steffe redan nu siktar på att ta titeln som årets MVP). Den snabba accelerationen, v-löpningarna, tekniken och målsinnet, allt föll på plats denna kväll och med ett sådant fenomen på topp, ja något annat än fenomen kan det knappast kallas, ser framtiden ljus ut.

= Forza BK Glenn Bengtsson =